De senaste tio åren har det skett en stor ökning av vårdnadstvister i Sverige. Hur kommer det sig att så många har svårt att komma överens kring vårdnaden?
3663 vårdnadstvister 2008 blev 7338 stycken 2018, och de senaste siffrorna visar inga tecken på att ökningen av vårdnadstvister minskat sedan dess. Det ökade antalet vårdnadstvister har förstås att göra med att allt fler skiljer sig och separerar, men med tanke på vad en vårdnadstvist innebär för föräldrarna och framför allt för barnen finns det all anledning att ställa sig frågan om varför vårdnadstvister blivit så vanliga, och vad vi kan göra för att hjälpa föräldrar att komma överens om vårdnaden innan en konflikt uppstår.
Varför ökar antalet vårdnadstvister?
Att vårdnadstvisterna ökar i Sverige kan möjligtvis ses som ett tecken på att vi idag lever i ett samhälle där människor är mer konfliktbenägna, har svårt att acceptera andra åsikter än de egna och där det finns en stark vilja att alltid ha rätt. Vill man se saken från en ljusare sida kan man kanske säga att vi bryr oss mycket om våra barn och vill att de ska ha den bästa tänkbara uppväxten.
Som advokater med inriktning på familjerätt, och som ofta representerar parter i vårdnadstvister, ser vi då och då fall där ensam vårdnad känns som den självklara lösningen, och där det verkligen får sägas vara det bästa för barnet. Däremot ser vi också ganska ofta exempel på när anledningen till vårdnadstvisten är föräldrarnas personliga osämja och där vårdnaden om barnet används som slagträ för att vinna över den andre.
Många vårdnadstvister skulle kunna undvikas om föräldrar som har svårt att komma överens tidigt får hjälp med att flytta fokus från den egna konflikten till frågan om barnets bästa.
Begreppet samarbetsförmåga kan misstolkas
Kanske är det också så att tröskeln mot att inleda en vårdnadstvist har sänkts i människors medvetande. I Föräldrabalken, den del av lagen som rör de rättsliga förhållandena mellan föräldrar och barn, står att domstolen ska döma till ensam vårdnad om det finns brister i “föräldrarnas förmåga att samarbeta i frågor som rör barnet”. Det står också att rätten inte får besluta om gemensam vårdnad om båda föräldrarna motsätter sig det.
Men vad innebär egentligen “brister i förmåga att samarbeta?”. Helt klart är att en del föräldrar tolkar det som att den som säger emot i en fråga som rör barnet uppvisar bristande samarbetsförmåga. Man samlar bevis på den andra partens bristande samarbetsvilja och inleder en vårdnadstvist, utan att egentligen ha gå till botten med problemet.
En konflikt skapas, där båda parter nu motsätter sig gemensam vårdnad eftersom man inte längre vill ha med varandra att göra. Rätten har då inget annat val än att tilldela en av föräldrarna ensam vårdnad, trots att lagen faktiskt också tydligt deklarerar att det bästa för barnets ska anses vara gemensam vårdnad.
Vårt ansvar som jurister
Har vi jurister något ansvar för det ökade antalet vårdnadstvister? Nja, kanske inte i egentlig mening. Visst är det så att det en jurist hjälper sin klient att förbereda sig inför en vårdnadstvist och att lämna in en stämningsansökan. Men det är trots allt föräldrarna själva som driver frågan om vårdnaden och väljer att ta den till domstol.
De allra flesta jurister i Stockholm tar också sitt ansvar och går alltid igenom med klienterna vad en vårdnadstvist egentligen innebär, både för klienten själv och för det berörda barnet eller barnen.
Om vi som jurister tydligt ser att det rör sig om en tvist som kommer att förvärra barnets situation, eller om det är uppenbart att klienten inte kommer att tilldelas ensam vårdnad, så avråder vi starkt från att inleda en vårdnadstvist och att istället söka hjälp hos till exempel Familjerätten i kommunen för samarbetsavtal.
Det finns generellt mycket att göra för att komma överens kring vårdnaden innan det går så långt som till en vårdnadstvist. I vårt arbete som jurister håller vi alltid ett fokus på det som är bäst för barnet. Det brukar också i längden vara det som är bäst för föräldrarna.
Övriga artiklar om vårdnad
Vad händer med vårdnaden om en förälder flyttar?
Andra inlägg
- Barn med OCD - så får du hjälp
- Rättvis bedömning vid vårdnadstvist
- Nya betygssystemet 2022 – så fungerar det
- Kan man ompröva en autismdiagnos?
- Gemensam vårdnad regler | Boende, skola, underhåll
- Omedelbart omhändertagande
- Hur gör man en anmälan till IVO?
- Konsekvenser av hemundervisning för barn och ungdomar
- Umgängessabotage – detta gäller
- Vem kan bli förmyndare?