Enligt umgängesrätten har ett barn rätt att regelbundet träffa båda sina föräldrar. Hur gör man då om barnet inte vill träffa sin mamma?
Det är inte alltid lätt att vara förälder, och en separation gör sällan saker och ting lättare. Men om en relation inte fungerar så är det ändå alltid bättre att bryta upp än att fortsätta leva tillsammans för barnens skull. De flesta föräldrar som separerar lyckas göra det under ordnade former och komma överens om vårdnad och umgänge på ett sätt som blir positivt för barnen. Många barn i Sverige lever varannan vecka-liv, och även om det kan kännas ovant i början så vänjer de sig oftast snabbt.
”Detta är naturligtvis en situation som känns svår för alla inblandade. Extra känsligt blir det kanske när ett barn inte vill träffa sin mamma. I vår kultur är det ju mamman som på många sätt är sinnebilden för föräldraskapet”
Men det händer ibland att barn, särskilt när de börjar närma sig tonåren, plötsligt inte längre vill träffa den andra föräldern. Anledningarna kan variera, men vanligt är att barnet säger sig inte tycka om den andra föräldern, tycker att det känns konstigt och främmande att umgås med föräldern, inte tycker om förälderns nya sambo, bonusbarn eller liknande. Att som mamma uppleva att ens barn inte vill träffa en kan ta mycket hårt.
Kan vara en tillfällig svacka
Om du är pappa och har ditt barn stadigt boende hos dig, kan det kännas svårt att veta vad du ska göra om barnet plötsligt säger att det inte vill träffa sin mamma. Umgängesrätten är ju till för barnets skull, inte föräldrarnas, och det känns fel att tvinga ditt barn till något det säger sig må dåligt av. Samtidigt så vill ju de flesta föräldrar att deras barn ska ha en bra relation med båda sina föräldrar.
I början är det dock bäst att som förälder ta det lite lugnt och försöka utröna vad som är på tok. Kanske har det hänt något hos mamman som upprört barnet, som en konflikt med mamman eller kanske med någon ny bonussläkting.
Om barnet håller på att komma upp i tonåren är det många känslor i rörelse och det blir lätt konflikter om stort och smått. Ert barn håller antagligen på att utveckla sina relationer med nya och gamla kompisar och de relationerna känns som långt viktigare att vårda än den med mamman, där man kanske är långt ifrån sitt vanliga sociala umgänge och inte tycker att det finns något att göra. I det här läget kan det kanske vara på sin plats att faktiskt försöka tvinga barnet att åka iväg och träffa sin mamma även om det känns jobbigt.
Båda föräldrarnas ansvar
Det är oerhört viktigt att man som föräldrar talar med varandra. Om ditt barns mamma är helt omedveten om situationen så är det bäst att tala om hur det ligger till och att du vill bidra till att lösa situationen. Annars kan det hända att mamman till slut lägger skulden till att barnet känns avigt och frånvarande på dig och anklagar dig för umgängessabotage.
Det är båda föräldrarnas ansvar att se till att barnet känner förtroende för båda sina föräldrar och ärlighet kommer man längst med i alla situationer.
Far ditt barn illa?
Om du misstänker att ditt barn far psykiskt eller fysiskt illa under sina vistelser hos mamman ska du dock omedelbart kontakta socialtjänsten. Det är ditt ansvar som vårdnadshavare att skydda ditt barn från alla former av vanvård, misshandel och se till att det har en trygg uppväxt, även om det innebär att inte träffa den andra föräldern. Har du anledning att känna oro ska du så snart det är möjligt kontakta familjerätten och be om rådgivning. Du bör också kontakta en advokat för att få vägledning i om du kan stoppa umgänget utan att riskera att anklagas för umgängessabotage.
Andra inlägg
- Barn med OCD - så får du hjälp
- Rättvis bedömning vid vårdnadstvist
- Nya betygssystemet 2022 – så fungerar det
- Kan man ompröva en autismdiagnos?
- Gemensam vårdnad regler | Boende, skola, underhåll
- Omedelbart omhändertagande
- Hur gör man en anmälan till IVO?
- Konsekvenser av hemundervisning för barn och ungdomar
- Umgängessabotage – detta gäller
- Vem kan bli förmyndare?