LVU UTREDNING | Hur går en LVU-utredning till?

Om socialtjänsten får in misstankar om att ett barn far illa är socialtjänsten enligt lag skyldig att genomföra en utredning om barnets förhållanden. Det kan vara en orosanmälan från familjen, eller från exempelvis en släkting, skolpersonal eller polisen.

Målet med utredningen är alltid att komma fram till vad som är bäst för barnet

Socialtjänsten gör då en första bedömning, genom att besöka familjen, för att klargöra om en utredning behövs och om eventuellt ett omhändertagande är akut. I vissa fall är behovet av ett omhändertagande enligt LVU tydligt och Socialtjänsten kan då besluta om ett omedelbart omhändertagande. Målet med utredningen är alltid att komma fram till vad som är bäst för barnet.

Säkerställer behovet av vård

I andra fall är behovet av vård mindre tydligt och socialtjänsten beslutar då att en utredning ska göras. Utredningarna genomförs vanligen av två socialsekreterare. Man börjar med att upprätta en utredningsplan tillsammans med familjen, där det tydligt står hur utredningen kommer att gå till och när den beräknas vara klar. En påbörjad utredning ska vara klar inom 4 månader, men om socialtjänsten bedömer att mer tid behövs kan utredningstiden förlängas. Man gör också tydligt vilka frågor som behöver besvaras i fråga om barnets hemförhållanden och vårdnadshavarnas förmåga att ta ansvar för barnet.

Utredningen sker sedan genom samtal, både med familjen och med närstående, till exempel släktingar, skolpersonal och andra som har inblick i familjesituationen. Familjen bjuds alltid in att närvara vid samtalen. Socialsekreterarna har även enskilda samtal med både vårdnadshavarna och barnet. Allt som kommer fram vid dess samtal dokumenteras och dokumentationen ligger sedan till grund för det slutgiltiga beslutet.

När utredningen är klar sammanställs all dokumentation och socialtjänsten tar ett beslut om behov av stöd eller vård finns. Oftast kommer man fram tillsammans med familjen om vilket stöd som behövs, men om föräldrar eller barn inte samtycker avslutas kontakten med socialtjänsten, som då har att besluta om man ska ansöka hos förvaltningsrätten om vård enligt LVU.

Objektivitetsprincipen och BBIC

När en utredning görs är det mycket viktigt att socialsekreterarna agerar enligt objektivitetsprincipen, dvs det får inte råda några förutfattade meningar om familjen utifrån till exempel socialgrupp eller etnicitet. Alla fakta måste beaktas, även motstridiga fakta, och ges lika stor vikt. Om socialsekreterarna tidigt i utredningen bestämmer sig för att familjesituationen ser ut på ett visst sätt finns tyvärr risk för att man bortser från vissa fakta eller vittnesmål, eller ger dem mindre vikt i utredningen.

Till hjälp i utredningen har socialsekreterarna också en mall som tagits fram av socialtjänsten, BBIC, som står för Barns Behov I Centrum. BBIC är ett arbetssätt som syftar till att stärka barnperspektivet och skapa en enhetlig och evidensbaserad struktur. Det handlar bland annat om att i utredningen utgå från barnets behov och låta dess bästa vara avgörande. Barnets behov avgörs utifrån många faktorer inom områdena utveckling, föräldrarnas förmåga samt hemmiljön.

Juridisk hjälp

Om en utredning påbörjas mot din vilja kan du under utredningen anlita ett juridiskt ombud, men du får då i regel bekosta detta ombud själv. Skulle du däremot senare vilja överklaga socialtjänstens beslut har du rätt till ett offentligt biträde, som bekostas av staten. Det bästa när en utredning startar är att vara så behjälplig som möjligt och samarbeta med socialtjänsten, för ditt barns och för din egen skull. Det är viktigt att komma ihåg att en utredning alltid görs av hänsyn till ditt barns bästa. Däremot är du såklart inte tvungen att hålla med om det som socialsekreterarna kommer fram till.